RÄTTSOMRÅDEN

Vårdnad, boende och umgänge

Tvister om barn är känslomässigt väldigt påfrestande. Det handlar om det viktigaste man har och det kan kännas nästan som om man vore hotad till livet. Man kanske känner sig besviken och sårad av den andre föräldern eller denne kanske rent utav har varit våldsam och farlig, brister i omsorg om barnen eller hotar att ta dem utomlands eller liknande. Det kan vara otroligt svårt, nästintill omöjligt, att förhålla sig sakligt och bibehålla respekten för den andre föräldern och försöka finna lösningar. Då är skönt att ha ett ombud som för ens talan.

Alla ärenden om barn är olika. Man måste utgå från barnets bästa. I de flesta separationer handlar det bara om att fördela tiden med barnen på ett bra sätt som fungerar både för barnen och de vuxna. I andra fall kan det finnas svårigheter som gör att det inte bara blir en fråga om att fördela tid. En förälder kan ha bristande omsorgsförmåga av olika skäl och då kan man fråga sig om de risker som bristen innebär för barnet kan läkas på något sätt, eller om umgänge bara är möjligt med en tredje part närvarande. Det kan också vara olämpligt med umgänge överhuvudtaget. Som vårdnadhavare har man skyldighet att skydda sina barn om det är så att det finns risk för att de utsätts för våld eller andra övergrepp. Som förälder har man dessutom en skyldighet att verka för en god och nära relation med den andre föräldern, men det skall inte ske med risk för att barnen far illa.

I ärenden om barn handlar det om tre saker, nämligen: 1. vårdnaden, 2. boendet och 3. umgänget.

1. Vårdnaden
   I de flesta fall har man delad vårdnad om ett barn tillsammans med den andre föräldern. Eller en förälder kanske har ensam vårdnad och nu vill den andre föräldern att vådnaden istället skall vara gemensam. Själva vårdnaden handlar egentligen bara om viss beslutanderätt ang barnet. Vilken skola barnet skall gå, ansökan om pass och annat sådant som kräver vårdnadshavares samtycke.
2. Boende
   Ett barn kan ha s.k. växelvis boende där det bor lika mycket hos båda föräldrarna. Det kan också vara så att ett barn har sitt stadigvarande boende och är mantalsskriven hos den ena föräldern och sedan träffar den andre föräldern (har umgänge) på t.ex. helger och lov.
3. Umgänge
   Ett barn har normalt rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Umgänget är i första hand till för barnet. Det är därför man säger att det är barnet som har rätt till umgänge, inte föräldern. I Sverige är det 178 skoldagar på ett år och 187 lediga dagar. Men det är förstås skillnad på att ha hand om ett barn på vardagar och sköta de dagliga rutinerna med skola, dagis, etc och att ha hand om ett barn på helger och lov. Det finns alla möjliga varianter på hur ett umgänge ser ut. Det ska bestämmas utifrån barnets bästa och man kan få ta hänsyn till föräldrarnas omsorgsförmåga, bostadsort och resor, etc.

Även umgänge med andra till barnet närstående personer (t. ex mor- eller farföräldrar) kan regleras men en sådan fråga skall man som mor- eller farförälder väcka hos socialtjänsten.

Handläggningen av barnärenden

Generellt anser man att det är bäst för barnen om föräldrarna kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge på frivillig väg. Familjerätten är en avdelning på socialtjänsten i kommunen som har till uppgift att, kostnadsfritt, hjälpa föräldrar att reglera sådana frågor. Det kan vara klokt att boka tid för ett s.k. samarbetssamtal på familjerätten för att försöka komma överens. I vissa fall är det dock så konfliktfyllt parterna emellan att de knappt kan vistas i samma rum. Då kan det istället vara nödvändigt att få hjälp av advokat och av domstol.

Om du vänder dig till oss och vill ha hjälp brukar vi börja med att skicka ett brev till den andre föräldern. Om det visar sig att det inte är en framkomlig väg så kan vi skicka in en ansökan om stäming till tingsrätten. Tingsrätten kallar då till s.k. muntlig förberedelse där båda parter får redogöra för sina ståndpunkter. En muntlig förberedelse är ganska informell. Det är som ett möte och tingsrätten brukar alltid försöka se om parterna kan komma till en frivillig överenskommelse.

Om tingsrätten inte kan få parterna att enas kan de förordna om att parterna skall gå i samarbetssamtal hos socialtjänsten. Om parterna redan prövat det eller inte vill medverka till det av något skäl, så kan tingsrätten inhämta en utredning om vad som är bäst för barnen. Socialtjänsten får då i uppgift att utreda vad som är bäst för barnen och sedan redovisas detta för tingsrätten. Det brukar ta ganska många månader för socialtjänsten att utföra en sådan utredning, ibland tar det ett år. Under tiden kan tingsrätten fatta ett ett tillfälligt beslut (interimistiskt beslut) eller parterna kan komma överens om en tillfällig överenskommelse om vårdnaden, boendet och umgänget tills dess att utredningen är klar.

När utredningen är klar och om parterna fortfarande inte kan enas så kan tingsrätten sätta ut ärendet till huvudförhandling. Det innebär att det blir en rättegång där parterna skall föra bevisning och argumentera för vad som är bäst för barnen och sedan skall tingsrätten avgöra frågan om barnens framtid.

Är du oense med den andra föräldren och osäker på hur du ska göra? – ring oss på 010 – 14 15 490 så ger vi dig gratis råd per telefon (ett samtal). Alla ärenden med barn är olika beroende på barnets och föräldrarnas situation.